På flygplanet var det en kvinna som påpekade att barn är precis som eldar eller som havet, man kan bli sittande hur länge som helst och bara titta. Hon hade helt rätt. Det är något alldeles hypnotiserande med barn, att se hur de upptäcker världen, undersöker och lär sig något nytt. Som att äta ett kex. Jag kan bli löjligt rörd över de där små fingrarna som försöker samarbeta för att få kexet till munnen. Hur duktig som helst.
Just nu händer det så mycket nytt med Nour. Till exempel har hon lärt sig att vika in läpparna som en förnöjd liten gumma när hon ler. Många charmpoäng på det.
Sitter bra gör hon också. I alla fall så länge hon inte nyser. Eller får syn på katten.
På eftermiddagarna händer det att hon går på café med Lotta. Nour brukar ha mycket att berätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar