Buffé

Det där med att äta själv var nog en bra idé. Förutom att det är väldigt kladdigt. Hade vi inte så kallt här hemma skulle det förmodligen vara enklare att klä av både henne och mig inför varje måltid.

Topplistan just nu
1. Gurka (knarrar bra)
2. Bröd (lätt att hålla tag i och lätt att sprida ut)
3. Morot (en nykomling som genast kvalade in bland topp tre).
4. Banan
5. Potatis (helst kall)

Bubblare
4. Stekta äpplen med kanel
5. Mannagrynsgröt (oslagbar spridningskraft)
6. Broccoli



(arkivbild)

Tisdag: sömnigt

Ehm, tre timmars sovpaus idag för Nour. Måste vara ansträngande att stå och gå så mycket.

(Och ungefär i samma ögonblick som hon vaknar spänner hon ut handen, tittar på den och vinkar. Nya färdigheter måste omedelbart underhållas så de inte glöms bort.)

Nour skakar galler

Sovstil

Hittade den här bilden på en annan blogg. Hög igenkänningsfaktor.

Underbara helger

Visst är det mycket trist som också ska hinnas med i form av veckohandling, tvätt och städning, men också sovmorgnar, frukost på sängen, nygräddad sockerkaka och mängder med bus.

Nour och maten, del 2

- Tack för maten, det var ju riktigt gott det här...




- Eller ja... Kladdigt.

Vi har ju inte riktigt lyckats få Nour att börja äta ännu. Istället för att äta mer och mer kan man säga att det har gått i motsatt riktning. Så jag googlade lite, (fantastisk grej det här med internet) och resultatet blev att vi nu är tillbaka till gurkdieten. Eller BLW som det också kallas, (om du är nyfiken läs mer här). Med BLW hoppar man helt enkelt över moset och går direkt på den riktiga maten. Som till exempel gurka. Eller banan. Eller bröd. Gripbara saker som Nour får pilla i sig på egen hand. Och hon gillar det. Förhoppningsvis går det så småningom att sleva in lite mos mitt i allt det kreativa kaoset. Vi får se hur det går.

Fortsättning följer...

Familjen och maten

Förra helgen vårdade vi familjen genom att äta mat på Danska Vägen.




Först turkisk mat på restaurang Sofra.




Sedan italienskt kaffe och dessert på andra sidan gatan, café Il Moro. Ypperligt. Fina lampor hade de att titta på. Och sympatiska ryggstöd att prata med.




Till vardags uppnår vi helt andra höjder. Som dessa kikärtsbiffar med rotmos. En fröjd för både öga och gom.

Sjukling nr 3

Nu har Johannes också börjat kraxa. Återstår bara katten.

Onsdag: låddragardag

Underbar dag förkylningen, disken och det otvättade håret till trots. Jag och Nour har vinkat åt varandrat, dragit ut varenda låda som finns i hela lägenheten, smakat på sladdar, blommor och fjärrkontroller. Och gått. Fram och tillbaka. Hennes händer runt mina fingrar. Mängder av kavata små steg. En lågmäld upptäckardag.

Tisdag: månadskalas

Sju månader! Hipp hipp hurra!

Måndag: inspiration

Var iväg och träffade två jämnåriga barn, Gordon och Nellie, som båda kröp. Nour satt mest och tittade på med halvöppen mun men började genast öva när vi kom hem. På att åla. Från det ena lilla skräpet på golvet till det andra. Men bäst är ändå när vi håller henne så att hon får stå och gå.

Sjukling nr 2

Då blev det min tur att hosta och snora. Nour gör sitt bästa för att hålla mig på gott humör.

På bättringsvägen

Nu låter hon inte längre som en liten trumpet utan ganska normalt. Lite hes, lite hostig, väldigt förtjusande och glad. För det mesta. Snart frisk alltså. Jiho.

Sjukling

Hm. Nour var väldigt ledsen igår. Jag skyllde på tänderna men när vi kom hem hade ett kraxigt litet monster flyttat in i hennes bröstkorg. Strax efter att hon somnat för kvällen så vaknar hon och kräks, och gråter, hostar och kräks igen. Stackars liten. Och stackars oroliga första-gångs-föräldrar. Idag var vi till vårdscentralen för att lyssna på lungorna, kika i öronen och ta blodprov. Vi fick ett recept på luftrörsvidgande med oss hem. Mycket vanliga biverkningar: darrningar. Vanliga: Ökad hjärtfrekvens. Hjärtklappning. Huvudvärk. Muskelkramp.
Än så länge står flaskan oöppnad.

Godkänt

Igår kväll tog jag till slut med mig den bärbara till sängen, lade Nours ben över mina, byggde en liten mur av kuddar så att ljuset från skärmen inte skulle väcka henne och kunde på så sätt sitta och surfa samtidigt som det var lätt att trösta när hon började vakna till. Finemang. Idag har det också gått bättre. Nour har inte varit lika krävande utan har kunnat sitta några minuter för sig själv. Jag har också haft mycket mer ork och tålamod. Vi har varit i tvättstugan, sovit tillsammans, bakat sockerkaka och tagit oss i väg till Guldheden för att hälsa på Anders. Imorgon ska Saffa bjuda på lunch och på torsdag blir det en tur till föräldrakaféet.

Tack för alla kommentarer här och på Facebook. De var välbehövda och gjorde gott.


På besök hos Anders i hans nya lägenhet.

Underkänt

Mina små lufthål har inte riktigt blivit använda den senaste tiden och det börjar ta ut sin rätt. Den där ensamtiden. Att få fylla på, hämta andan lite. Nu när Nour har sovit så oroligt har det inte funnits tid att bara få vara jag. Johannes har jobbat över och nu när Nour fick feber försvann min inplanerade egenutflykt och träff med föräldragruppen. Idag har jag varit en dålig förälder.

38.9

Vi har en febrig liten tjej idag som är svår att få nöjd. Inte ens att stå och gå har gjort henne glad (brukar annars vara ett säkert kort nuförtiden). Nu har hon fått en alvedon och lite av leklusten kom tillbaka. Hoppas hon blir bättre snart.

Sömnlöst

Det är många oroliga nätter just nu. Om ingen ligger tätt, tätt intill henne, beredd att vyssja när hon börjar gny och kasta med huvudet, så vaknar hon, och gråter. Ibland somnar hon om, ibland inte. Klockan fyra på morgonen och vi sitter och tittar på katten, kryptränar lite, läser en saga och gör sedan ett nytt försök att somna om.

...

Strikt diet

För övrigt går det där med maten inte så särskilt bra längre. Enligt BVC ska hon nu äta ett mål gröt/välling och ett mål vanlig mat per dag. Det gör hon inte. Kniper igen munnen gör hon och låtsas vara strängt upptagen med något annat.

Hon verkar mest vara road så länge det är något nytt och gärna något man kan hålla i själv.

Dagens intag:
Två mycket små skedar mosad banan, (som jag lyckades peta in medan hon var upptagen med att titta på katten).
Litet bröd.
Två skedar kålrotspuré.

Låddragare

Nya leksaker går att hitta överallt. En låda, sladdar, bananskal, plastpåsar... Nour är som en liten magnet som suger till sig allt inom en halvmeters avstånd.

Nour och snyggot mitt emot

En evig storlek 56

Fick ett par snickarbyxor i julklapp. De kommer att bli lagom till våren tänkte jag... och hänger uppenbarligen inte riktigt med i svängarna.

Nour och Ronja

Kvällsrutiner

Vid sex- sjutiden brukar Nour somna. Framåt elva vaknar hon till och vill ha påfyllning. Då brukar jag passa på att lägga mig, jag också, (om jag inte redan somnat samtidigt som henne). På morgonen kan hon sedan vakna allt från klockan fyra till klockan sju, oftast ligger hon och ammar, somnar om, ammar och säger sedan: heee? Då är det dags att stiga upp.

Våra kvällsrutiner har fungerat bra. Jag tycker om att amma, tycker om att ha hennes små hälar ovanpå mina lår, känna armen som slappnar av och den lilla sucken när hon släpper taget och somnar. Underbart. Men ibland så kryper det i mig.

Senaste kvällarna har läggningen tagit många timmar. Hon somnar, jag går upp och då vaknar hon igen. Och gråter. Antar att det kommer vara så här i perioder. Det är mycket som händer för henne, världen blir allt större och med den kommer osäkerheten. På dagarna vill hon vara nära mest hela tiden och är inte alltid så där jätteförtjust när jag har ett ärende till något annat rum.

Beredda

Petskydd till eluttagen är införskaffade och några meter kabellist. Återstår tippskydd till bokhyllorna och skyddsutrustning till katten.

BVC x 9

Nionde besöket på BVC när Nour är sex månader och två veckor gammal. Nu väger hon 7640 g (+ 325 g) och är 69 centimeter lång (+2 cm). Huvudomfång 44 cm (+ 1 cm). Det var också dags för sexmånaderskontrollen där en mycket sympatisk läkare klämde lite på Nour, ställde frågor och gratulerade oss sedan till ett alldeles prima barn.

Nour och maten

Nu när Nour har fyllt sex månader är det ju meningen att hon ska börja äta mer riktig mat. I Tyskland utökade hon sin gurkdiet med potatis och morötter. Här hemma har hon börjat med gröt och smörade smörgåsrån.

Var sak på sin plats

Pepparkaksbagarna

Bygga pepparkakshus kan man säga har blivit något av en tradition. Förra gången alla var samlade för att fira jul i Tyskland såg resultatet ut så här.



I år blev det ännu vackrare.



Utvecklingskurvan tyder på att nästkommande hus borde se ut ungefär så här.



Glada pepparkaksbagare.

Några saker vi gjorde i Tyskland

Vi åkte mycket tåg.



Bland annat till Luise.



Vi gick på konstmuseum och Nour hälsade med vän stämma på alla hon såg. Heeee.

Jag tog massor med bilder fram tills museivakten sa att det fick man inte.

Dan före nyårsafton var vi på kickerturering för att hälsa på Helge, Marion, Clemens och hans trofasta följeslagare i vått och torrt.



Andra dagar ställde vi saker på huvudet.

Nour och Janke

Oma och Opa

Nour farmor och farfar. År 2014 firar de guldbröllop och femtio år tillsammans. Vi blir alltid lika väl omhändertagna när vi hälsar på.

Bilder från Tyskland

Hela familjen samlad för att äta mat, (förutom Marlen som fotograferar). Soppa, potatis, kött och efterrätt. Alltid lika gott.



Nours kusiner Henrik och Tobias.



Anna tar hand om minstingen Janke.



Johannes och Nour vid frukostbordet.



En och annan promenad är bra för matsmältningen. Dagen efter nyårsafton var det fjorton grader varmt och kändes mer som en mild vårdag.

På väg

Göteborg - Kiel - Hamburg - Bremen - Leer - Aschendorf