Kamrat Kent

Sedan jag fick barn kan jag inte direkt påstå att jag har varit någon särskilt god vän. Jag har sällan tid att höra av mig och när jag väl gör det brukar större delen av hjärnan vara inställd på Nour. Därför är det extra trevligt att få besök och kunna umgås under lite längre tid. Kent känner jag sedan socionomtiden i Umeå och det är alltid lika avslappnat och familjärt att ha honom här. Vi njöt av några soliga dagar, fika i trädgården och på café, brunch på stan och schlagerkväll framför teven.