Nationaldagen

Som planerat tog vi oss iväg till Slottsskogen på nationaldagen för att lyssna till Göteborgs symfoniker. På en filt hittade vi Cecilia med familj och deras släkt och vänner. Nour njöt till fullo av musiken, uppmärksamheten och alla applåder.

Liten blir stor

Ibland, särskilt när Nour träffar andra, mycket yngre barn, kan jag tycka att hon har blivit så stor. I andra sammanhang tycker jag precis tvärtom.

Det ljuva livet

Johannes har semester den här veckan och vi gör vårt bästa för att ta tillvara på tiden.

Söndag:

Men nu är det baske mig tänder på gång! På riktigt. Två styckna i underkäken. Det förklarar varför hon har varit lite arg av och till de senaste dagarna.

Och så har Johannes lärt henne att headbanga. Och hon själv har lärt sig att låtsasnysa för att vi ska utbrista i ett prosit! eller Gesundheit! Blir så glad av den ungen.

Måndag:

Och plötsligt blev det sommar i Göteborg. Får leta upp lite svalare kläder till Nour att ha på sig och kanske åka in till stan för att köpa sandaler.



Bild från förra helgen.



A-pa-pa-pa och Nour

Utflykt

Barnens zoo i Slottsskogen har öppnat igen och vi var där förra helgen för att titta på alla djur. Getterna, grisarna och kaninerna var nästan lika intressanta som pinnarna och stenarna på marken. Men bara nästan.

En ny spännande dag

Idag ska vi ta spårvagnen och åka och bada. Eller inte.

BVC x 12

Tolfte besöket på BVC när Nour är tio och en halv månad gammal. Nu väger hon 8570 g (+ 335 g) och är 72,6 centimeter lång (+0,5 cm). Huvudomfång 45,6 cm (+ 0,3 cm). Den här gången var det också läkarundersökning och Nour fick visa att hon kunde ta upp pyttiga saker, slå klossar mot varandra och göra andra konststycken. Allt utan anmärkning. Dock fick vi tillsägelse om att sluta nattamma. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Fler egna steg

Nu händer det allt oftare att hon tar några steg utan att hålla i sig. Ofta när det är något roligt som liksom får henne att glömma av sig. Som till exempel en katt. Eller en tidning.

Onsdag:

Regn. Så det fick bli en hemmadag idag med tvättstuga, hemmaplock, en kort promenad till affären och morfar och morbror och Emma och katterna på Skype. (Vilken grej egentligen att kunna umgås så med andra trots att de bor så långt bort.) Nour har varit väldigt nöjd. Fyllt och tömt badbaljan med saker, övat på att gå själv och samtidigt varit extra kramig och mammig. Många pussar och klappar och ma-ma-ma. Inte mig emot.

Klappa händerna

För några dagar sedan vaknade Nour och hade lärt sig att klappa händerna. Öppna handflator och klapp, klapp, klapp. Det här är en av hennes favoritvideor just nu:

Fotografen

Oftast är det jag som håller i kameran. Jag trivs bäst med det, samtidigt vill jag ju att det ska finnas bilder på mig också när Nour växer upp och vill se hur det var.
- Fota mig också, påminner jag och Johannes tar sjuhundra bilder på en och samma gång och jag försöker att inte blunda eller göra någon knepig grimas.

Nour siar om framtiden

- Jag ser en man... Det är lite otydligt vad han vill... Det kan vara han som hindrar mig från att nå mina mål... kattmaten... blomjorden...

Gungning

Numera sitter Nour väldigt rakt och förväntansfullt i vagnen när vi går ut. Hon vinkar lite åt fåglarna och och tycker att det ekar roligt när vi går i gången mellan husen. När vi närmar oss lekplatsen och gungorna sprattlar hon med benen och ger upp små glädjetjut.

Helg

Så var det helg igen och Johannes är ledig. Jag ska till tandläkaren, kanske måla, kanske träna, kanske plugga. Eller vara sjuk. Har en förkylning som lurar i kroppen och hotar med att sätta käppar i hjulen. Försöker ignorera.

Vardagsrutin

Varje vecka går vi till Kulturhuset Kåken. Jag trivs där. Nour trivs där. Ibland besöker vi den öppna förskolan, ibland tar vi en fika eller hänger i bibliotekets barnhörna för att läsa sagor och träffa andra barn. Uppskattar att det finns. Inom promenadavstånd, tillgängligt och gratis.

Kattmöte

Inte alla katter är lika försiktig som vår. Ändå har Nour en del kvar att lära hur man umgås med djur. Att skrika och kasta kottar är inte särskilt gångbart.

Valborg

Valborg firade vi i Trädgårdsföreningen tillsammans med Lasse som ganska nyss kom hem från Indien och hade massor att berätta. En väldigt trevlig dag med fint väder.

Att ta sig fram

Handling: Från byrån i hallen till den förbjudna kattmaten i köket på 2.15 minuter.

Fortfarande vill hon hålla i ett finger/vägg/möbel när hon går, men ibland glömmer hon av sig och tar några steg på egen hand.