Alles ist gut

Dagarna går väldigt snabbt här i Tyskland. För det mesta har det varit fullt hus med mängder av fastrar, kusiner och farföräldrar. En och annan promenad har det blivit, pepparkaksbak och en dagsutflykt till Emden. På måndag börjar resan hemåt igen.

Ankomna

Kom fram till Aschendorf igår. Resan gick bra och Nour är väldigt glad över att träffa alla sina släktingar.

På språng

Hög tid att sänka botten på spjälsängen. Nour har börjat öva på att resa sig upp från sittande.

Usch

Kattvakt är ju ett måste om man vill fira jul och nyår i Tyskland. Förra gången vi var bortresta hade vi turen att Gerard och Lucia ville bo i vår lägenhet under tiden. Den här gången var det lite svårare att hitta någon. I sista stund kom Johannes på att fråga grannarna en trappa ner - och de blev glada och sa ja. Så nu är hon där. Olyckligt jamande under deras säng. Stackars, stackars lilla katt. Det här får nog bli sista gången vi reser någonstans. Typ.

Svåra beslut

Man kan ju grubbla ihjäl sig över mindre: industrigröt (som de säger på BVC) eller hemmagjord?

Industrigröten är vitaminberikad men innehåller å andra sidan palmolja och annat som man kanske vill undvika.

Inte för att hon är intresserad av så mycket annat än gurkbitar och smörgåsrån just nu.

Lördag: sjukling

Torsdagen var en lång dag för både Nour och mig med föräldrakafé, föräldraträff på BVC och slutligen vaccination. På kvällen fick Nour feber och har inte riktigt piggnat till förrän idag.



I övrigt har veckan varit toppenfin. Nour har varit på ett strålande humör, vi har fått besök av både Lotta och Saffa, firat lucia med tända ljus och gjort egen julskinka.

BVC x 8

Åttonde besöket på BVC när Nour är fem månader och tre veckor gammal.
Nu väger hon 7315 g (+ 555 g) och är 67 centimeter lång (+2 cm).
Huvudomfång 43 cm (+ 1 cm). Allt är normalt. Hon fick också sin andra vaccination idag och var väldigt tapper. Själv har jag tappat fyra kilo och är tillbaka på min inskrivningsvikt. Firade med att äta lite äppelpaj.

Go tös

Nya konster

På flygplanet var det en kvinna som påpekade att barn är precis som eldar eller som havet, man kan bli sittande hur länge som helst och bara titta. Hon hade helt rätt. Det är något alldeles hypnotiserande med barn, att se hur de upptäcker världen, undersöker och lär sig något nytt. Som att äta ett kex. Jag kan bli löjligt rörd över de där små fingrarna som försöker samarbeta för att få kexet till munnen. Hur duktig som helst.




Just nu händer det så mycket nytt med Nour. Till exempel har hon lärt sig att vika in läpparna som en förnöjd liten gumma när hon ler. Många charmpoäng på det.




Sitter bra gör hon också. I alla fall så länge hon inte nyser. Eller får syn på katten.




På eftermiddagarna händer det att hon går på café med Lotta. Nour brukar ha mycket att berätta.

Kommunikation

Morgon. Jag sitter framför datorn. Nour sitter på golvet och läser/äter en bok på tyska om djur och deras barn. Kattmadam kommer in då och då för att titta till oss men går ut när Nour skriker åt henne. Av glädje. Men det förstår ju inte katten. Eller så är det precis det hon gör men skiter i vilket.

Måndag:

Besök hemma hos Ida och Gordon. Vi som hade tänder fick ugnsbakad lax och rotsaker medan de tandlösa fick dela på en banan. Alla nöjda och glada.

Några bilder från Luleåresan

Johannes försöker vinka av oss på Landvetter utan att lyckas. Vi följer med honom hem igen. Dagen därpå går det bättre. Den gången är det Saffa som är snäll och följer med oss.



En glad morbror Mattias.



Emma introducerar kaffe för Nour.



Nygamla leksaker att smaka på hemma hos mormor.



Köttbullar, en väldigt god tradition.



Morfar och Nour testar den nya vagnen.



På visit i sommarstugan.

Ny frihet

Att sitta upp och leka med sina leksaker är tydligen tusen gånger roligare än att ligga ner och leka. På morgonen sätter jag Nour i hennes spjälsäng med en kudde bakom ryggen och ett urval leksaker framför henne. En kvart går, tjugo minuter, en halvtimme... Jag hinner koka te, klä på mig, städa upp, kolla mail. Nästan som om hon har flyttat hemifrån.

Janke

I Tyskland har Nour fått en ny och tjusig kusin som ska heta Janke. (Hennes blogg hittar ni här.) Stort grattis från oss!

Nästa vecka åker vi dit för att hälsa på och för att fira jul och nyår!

På film

Premiär på YouTube. Lyckades inte rotera filmen men den går ju att se ändå.

Varsågoda, Nour gnager på en gurkbit:

Luleåabstinens

Vilket äventyr det är att resa med barn. På grund av blåsten kom vi inte iväg förrän ett dygn senare. Själva flygresan gick bra. Nour försökte glatt smaka på allt och alla hon såg och somnade sedan. Allt köande på grund av inställda flyg var dock inte lika populärt.

Resan hem gick också bra även om både Nour och jag var ganska slut efteråt. Tur att det finns så många snälla och hjälpsamma människor.

I Göteborg var det snö och hemma i lägenheten blev Nour glad att se katten igen. He he he. Och alla fina lampor. Hee hee! Men gladast ändå blev hon när jag slog igång datorn och Skype. Fem månader gammal och hon har redan lärt sig att människorna hon älskar stundvis finns inne i den där skärmen.

Att komma hem kändes faktiskt riktigt tomt. Uppe i Luleå hade vi människor omkring oss hela tiden och blev så väl omhändertagna. Inte helt lätt att ställa om och koppla på den där energin som krävs för att ta sig igenom hela dagen.