Lilla storasyster

Som alltid när barnen väl har somnat och man sitter och tittar på bilder av dem så slås man av hur fenomenalt underbara de är. Just nu har Nour väldigt mycket mer vilja än annars. Hon vill inte, eller så vill hon - nu, nu, nu och väldigt mycket. Hon är som en tonåring med massor av hormoner som ena stunden gapskrattar och nästa gråter stora tårar. Jag märker att jag stundtals går på tå i rädsla för att hon ska explodera i något nytt utbrott. ("Får jag ta den här klossen och sätta den där?") Funderar på hur mycket man kan förvänta sig av en unge på två och ett halvt och hurdan jag vill vara som förälder.